torsdag 8 april 2010

istallet for musik, forvirring?

vad ska jag gora alla langa trakiga bussturer nu? suduko? korsord pa spanska? armhavningar? nar jag klev av bussen har i Tulum upptackte jag en lang reva i min gamla kank, blev as nervig och hittade till min stora lycka bade pass och pengar. glad i hagen traskade jag ned for gatan till mitt hostel och satte mig for att sy ihop vaskan. DA INSAG JAG TRAGEDINS FULLA ALVAR! min resekamrat och battre halft, ipoden var borta! vem bryr sig om pass och pengar, ha? nu kan jag lika garna aka hem tankte jag, men hur overlever man 13 timmar fly och sen ytterligare timmar pa buss och tag utan sin ipod? nej jag vet inte vad jag ska ta mig till. stranden utan p3 dokumentar kanndes valdigt ensamt idag. en sak ar klar, bob hund abstinensen kommer vara total nar jag kommer hem. AVNER, ah avner.. :´(

måndag 22 mars 2010

Mexico nasta

Lagom tills jag ska lamna jamaica har jag nu borjat forsta hur man tar sig runt har, utan att betala en taxichaffis for att kora runt en pa on. dom har vissa platser i orterna dar minibussar och "rout taxix" stannar. om man gar dit och ropar namnet pa den orten man ska till kommer genast ett tiotal jamaicaner fram och drar i en, forhoppningsvis hamnar man i samma bil som sitt bagage. en bil kan ta upp till 6-7 passagerare, mitt rekord i en minibuss ar 28. i taket stog det att max var 14 personer.. efter sol och bad i Negril foljde jag med en amerikan och hans sydafrikanska flickvan till treasure beach pa sydkusten. det var verkligen kanon! nastan inga turister och vi bodde i ett litet ruckel sa gott som pa stranden. nastan inga forsaljare! vi akte till en bar som var byggd pa palar mitt i havet, vi sag delfiner, vi smog oss in pa lyxhottel och "lanade" snorklingssaker och jag sag varldens konstigaste manet! den sag ut som nagot fran avatar. lila och rosa genomskinlig och for att forflytta sig blaste den upp sig som en palong som blev till ett segel. jag ar glad att jag inge simmade in i dess knallbla tradar! vi sov en natt i montego bay innan dom akte hem den 18e och jag tog mig med 3-4 routtaxis till port antonio pa ostkusten. ostra jamaica ar nog faktiskt vackrare an vastra. mer vegitation och berg. sma lagunder med sandstrander och klara floder. jag betalade pa tok for mycket for en tur med flotte pa rio grande. 600 span! men det var det kanske vart, det var fint hu som helst! idag skulle jag forsoka ta mig tillbaka till kingston med ett antal olika bussar och bilar. en kille pa hotellet som bodde i kingston och som skulle tillbaka dit idag erbjod mig skjuts. det nappade jag pa, han ville ha 200kr for bensin. med buss hade det tagit 4h och kostat 100kr. det drojde inte lange foren han borjade smygfraga efter mer pengar, till bensin nar han skulle tanka, han ville att jag skulle betala hans frukost. han stannade vid sin morsas hus for att visa mig sin sjuka bror, han sa inget men jag forstod att han ville ha pengar. jag tyckte bara synd om brodern och undrade hur manga turister han visas upp for varje dag. jag vagrade helatiden att betala mer och paminde om att HAN hade erbjudit sig att ta med mig, och att han hade bestamt priset. nar vi hade ca 15min kvar till kingston borjade han bli lite hotfull och pastod att det var langre an han trott och att det blev en lang omvag for honom. sallan traffat nan sa full av skit som han! jag gav honom mina sista 500Jamaica$ jag hade (forutseende hade jag tidigare tagit ut allt utaom 500 ur planboken sa jag kunde visa att min planbok var tom)han klagade fortfarande pa hur mycket han forlorade (trots att han skulle dit anda) pa att kora mig, efter 5 min till var han pa battre humor och berattade hur nara mitt hotell han bodde och hur bra det passade att han korde mig.. nar han slappte av mig vid en bussholplats nara mitt hotell (jag ville inte att han skulle veta exakt var jag bodde) var han valdigt angelagen om att ge mig hans telefonnummer sa jag kunde rigna nasta gang jag kom till jamaica och behovde skjuts nagon stans. helt galet hur dum i skallen man kan vara! tyvarr sa forstarkte han bvara mitt intryck av att alla trevliga jamaicaner bara vill ha nagot av dig. jag tror det finns bra manniskor har, dom ar nog bara tysta..

fredag 12 mars 2010

ya mon!

3 timmar lang och svindyr taxiresa bort fran Kingston ligger Negril pa vastra spetsen av jamaica. har sager alla "respect" och "ya mon!" och sedan sager dom "I want to sell something to you" om jag har lust att kopa verkar inte riktigt bekymra dem. vad dom vill salja ar mest gras och "nice girls" fast dom ser inte sa nice ut, gamla parokta haggor med arr i hela ansiktet. dom vill ocksa kora an i sina taxibilar, aven om man bara ska traska 3min. javligt jobbigt med andra ord, fast fantastiskt fint, 7mile lang sandstrand med turkost vatten. pa dagarna ar det varsta rojjarpartyt och pa kvallarna varre. vad jag inte viste innan jag kom hit var att det ar spring break nu. sa massa rika amerikanska studenter aker och ger sin lever en rejal omgang pa jamaicas strander! jag bor pa det anda hotellet under 100$ per natt, jag betalar 10. har anda privat rum med tv och AC och pool utanfor. sa jag lever lite lyxigt! inatt far jag inte plats pa hotellet for dom var dubbelbokade, sa jag far smyga in pa en annan killes rum och lana hans golv, sa far jag antligen anvandning for sovsacken! imorgon ska jag och michael, den tyska killen vars golv jag ska fa lana, ut pa upptaktsfard pa jamaica, vi hoppas kunna ta oss med lokalbuss till ett vattenfall och ett rom destileri. vi hoppas att det ska fungera, men ingen vill ge oss info om hur bussar och sant fungerar. Alla forsoker bara fa oss att anlita dem som deras privata chaffis for 100$ for en dag. det gar ju inte for sig for en backpacker! jag har varit pa en juste bar pa klipporna som heter ricks. dar kan man hoppa fran klippor som ar 11m hoga om man kanner sig tuff efter nagra ol. det var kul men laskigt, tror bara jag har hoppat fran 5m tidigare. dom galna jamaicapojkarna nojde sig inte med 11m, de klattrade upp yttligare 10-15m i ett ruttet trad och hoppade volter och grejer, sen ville dom ha betalt saklart. alla vill ha betalt. nu ska jag ga och kopa lite kak! hoppas ni har det bra i kylan, jag smalter i varmen!

onsdag 3 mars 2010

nastan ilegal invandrare pa Jamaica

Jamaicavistelsen startade lite omtumlande. efter att flyget var fem timmar forsenat landade jag kl 01.00. I sakerhetskontrollen blev jag snabbt upplyst om att det kravs en utresebiljett for att bli inslappt, det hade jag saklart inte nagon.. Det blev lite argt och aggressivt nar det kom fram att jag inte hade nagot hotell bokat vilket ocksa var ett krav. dom kravde att fa se mina pengar, jag hade bara 60 us pa fickan och dom undrade hur jag skulle kunna forsorja mig pa on. jag var tvungen att logga in pa internetbanken for att visa mina besparingar, sedan kopa en flygbiljett och lyda dom att aka till ett specifikt hotell dom uppgav till mig. kl 03.00 hade jag checkat in (109 us!!!) och la mig ner i sangen pa mitt lyxhotell och forsokte sava, vilket var lattare sagt an gjort efter allt som hant. jag kom ocksa pa att jag inte fatt nagon utresestampel fran USA dar ajg bytt flyg, lite nervost. hoppas det inte blir nagra problem med det senare.. nu bor ajg pa ett av Kingstons billigare hotel, "bara" 39 us.. saknar mina 30 kronors natter i bolivia... Kingston verkar vara skitfarligt, dom bir nervosa pa hotellet nar jag sager att jag ska ga till affaren 7min promenad harifran. igar var jag pa bob marleymuseum. det var ok, guiden var super, en tjock svart tant som sjong bobs latar for oss. jag ska lamna kingston for lite sakrare platser sa fort jag fatt mina biljetter fran kilroy sa jag kan ga till kubas ambasad och fa mitt visum, sen blir det strandhang!!

lördag 20 februari 2010

Northug

Colca Canyons ja. varldens djupaste (vad ar canyon pa svenska? det ar knappast dalgang) eller i alla fall djupare an grand canyon. pa djupaste stallet skiljer det 4000m mellan botten och plattan over. dar jag var skiljde det dock 1200m, vilket var tillrakligt for att trotta ut mina ben. jag gjorde en trek pa tva dagar med overnattning nere pa botten. forsta dagen traskade vi ca en mil sicksack ner for berget, inget for hojdradda, ibland var stigen bara nagon halvmeter bred, trampade man utanfor tog det nog ett tag innan man fick fast mark under fotterna igen.. motte man asnor eller lamor fick man trycka sig intill bergvaggen, gick dom pa insidan av an riskerade man att bli nedknuffad.. nere pa botten bodde vi pa ett hostel pa en lite o som bildades av att floden delade pa sig for ett tag. det ar gront och varmt dar aret om sa det var en viktig plats for inkaindianerna att odla pa. dar odlades majs, apelsine och applen. till middag kakade vi alpacka, supergott! det kommer jag sakna nar jag lamnar peru. till det drack vi chicha, saft gjord pa lila majs, ser ut som vin och smakar nagot mellan glogg och svartvinbarssaft, ochsa supergott. dagen efter vaknade vi kl 04.30 (sovmorgon jamfort med 03.00 forsta dagen) for att borja var vandring upp igen. vagen up var inte alls lika lang men tokbrant hela tiden! jag knatade pa sa fort jag kunde och kom upp pa 1h 45min (tavlingsinstinkten vaknade ordentligt nar guiden sa att lokalbefolkningen klarar det pa 1h 30min) min guide och den aningen korpulenta peruanen som var med i min grupp var uppe efter 3h sa jag kanner mig ganska nojd med min tid. Pa kvallen tog jag en nattbuss till lima. jag vaknade tidigt pa morgonen av en oerhord hetta, det var trafikstopp och vi satt fast i en ko. i diket bara 3m fran mitt fonster lag en kvaddad tankbil och bran, det var nervosa minuter innan vi hade passerat, jag sag framfor mig vilken oerhord explosion som skulle kunna intraffa. allt gick bra och nu har jag varit i lima 6 dagar, har mest slappat framfor os och surfat lite. igar kom mitt nya bankkort till konsulatet sa nu kan jag ta ut pengar igen! lima ar otroligt mycket storre an ajg trodde, har bor 9-11 miljoner manniskor. jag trodde lima var i storlek med la paz men tydligen inte. nu hoppas jag att den peruanska skit tvn vill visa lite skidakning, ska bli kul att se sodergren hanga av northug, eller kanske inte.. alternativt hellner spurta ner honom, kanske annu mindre troligt.. far helt ankelt hoppas att norrbaggen bryter skidan i skidbytet. god natt

tisdag 16 februari 2010

Gahhhh!!!!

Helvetes fans javlars!!! Har har jag forsokt folja os och sett bade herrarnas 15km och damernas skidskytte jaktstart. och sa vinner kalla damernas 10km och ferry herrarnas jaktstart medans jag ligger och kampar for mitt liv i vagorna pa limas strand med en fjantig surfbrada fastsurrad vid benet! nej hadan efter ar det tv 24/7 som galler! sprint imorgon om jag inte tittat fel? hur som helst skitkul med os guld for herrarna i skidskytte, va pa tiden!

lördag 13 februari 2010

bussen

helt galet att aka lyxbuss i peru! det borjade nar jag kopte biljet och dom fragade om jag foredrog kyckling eller biff, eller om jag kanske var vegiterian. buss till lima svarade jag pa min nagot haltande spanska. nu, efter ett dygn i colca kanyons, som jag ska skrva om senare, har jag precis "checkat in". efter att ha gatt igenom metaldetektor, rotat igenom min vaska och kontrolerat passet har dom slapt in mig i vantrummet, som mer liknar en flygplats launch an en busstation. har finns fritt internet, skinngrupper med platt tv (som jag inte sett tidigare i peru) och en bar. nu ska jag kopa mig en whiskey, se pa discovery och ladda infor min 16h resa fran arequipa till lima.

onsdag 10 februari 2010

Spokstaden Cuzco

Cuzco ar valdigt ode efter regnovadret, nar Machu Pichu stangde drog alla gringos fran sydamerikas gringohuvudstad. Jag far ha alla tiggare, gatungar och livsfarliga hundar for mig sjalv. jag har mest slappat pa hostelet och kakat mina magmediciner, antligen borjar jag bli lite battre! Lite kultur har jag anda forsokt uppleva. dag 1: inkamuseum och McDonalds (efter friterad kyckling med kallt ris och pommes i en manad var jag overlycklig over lite vasterlandsk matkultur!). Dag 2: hantverksmarknad, dar jag kopte massa skit som jag redan har slangt, dom ar ruggiga forsaljare tanterna har.. Dag 3: sag en stor sten. en kille pekade pa den och sa att den var stor, jag sa "ja". tydligen den storsta stenen som incaindianerna anvande nar dom byggde cuzco fick jag reda pa sen. lagom intressant, undrar var den minsta och nast storsta stenen ar? sedan var jag pa salsakurs pa kvallen (!). och idag ska jag vandra upp till en kopia av rios jesusstaty och titta pa den och utsikt. ikvall aker jag till Ariguipa, dar finns Colca canyons som ar dubbelt sa djupa som Grand canyons. Dar bor stora kondorer som jag ocksa ska forsoka fa en skymt av. ska bli skont med lite buss i natt. 10 timmar ska det ta, vilket brukar betyda 12-14.. jag har bokat inkaleden med, sa jag far aterkomma till cuzco i borjan av mars. blir spannande att se om det blir nagot av det, vissa sager att den ska vara stangd tva manader, andra erbjuder "alternativa" vagar dit redan nu. hoppas komma dit pa nagot vis hur som helst.

lördag 6 februari 2010

kungen

Nu har jag trakigt. Bredvid mig sitter en argentinska och spelar harpan och skrattar. jag ar lite avundsjuk pa hennes formaga att roa sig sjalv. sjalv fordriver jag tiden, tills nasta pillerkur, genom att googla carola och anton abele. dagens drombokning till emmaboda, vilken duo! mer sjalvmedomkan i politiken! i morse akta jag bat pa titikakasjon och titade pa flytande oar byggda av vass. manniskorna som bor dar far reumatism nar dom ar 30 pga det fuktiga klimatet, dom ville att vi skulle sjanka pengar till mediciner, jag tycker dom kan flytta in till land istallet. eller i alla fall aka in till land for att sova nar turisterna har akt darifran. det maste val anda finnas en grans for hur stalt man kan vara over sina traditioner. far man reumatism vid 30 for att man envisas med att bo pa en flytande vasso nar man lika garan kan bo pa land 15 min darifran sa far man nog satta sig ner och ta en funderare over livet. kanse finns det skatteskal och andra fordelar jag inte kanner till, eller sa hittade dom bara pa allt me reumatismen for att vi skulle tycka synd om dem och skanak pengar. hur som helst kopte jag en maracas av dem. sa nu ska jag ova pa den sa jag kan spela manga fina visor nar jag kommer hem!

torsdag 4 februari 2010

turistens klagan


forkyld, hojdsjuk, ficktjuvad, machupichu bortregnat, matforgiftad. det kanns lite kass just nu. efter att ha varit risig i 5-6 dagar blev jag inlaggd pa sjukan en natt med dropp och peruanska sapoperor som behandling. lakaren var val okej, men sjukskoterskorna var rena skamtet, 3-6 av dem i mitt rum hela tiden. kanndes mer som nagon uppvisning av ett svenskt exemplar av manniskan. dom ville att jag skulle folja med ut pa kvallen, det ar ju det sista man vill nar man har magproblem. dom kan dra at helvete. jag fick i alla fall diverse piller som jag inte fattar vad dom ska vara till for. dom pracka pa mig allt dom kunde, det blir dyrt for stakars lansforsakringar det har. nej nu kanner jag egentligen bara for att ta forsta basta plan till sverige och ha snoballskrig och kaka pizza! far nojja mig med lite os pepp, tittar pa strafflaggningen fran os i lillehammer pa tuben. atta dagar kvar nu!

torsdag 28 januari 2010

Death road



varldens farligaste vag, kanske ocksa varldens vackraste vag, har jag cyklandes, pa varldens skrotigaste cykel, tillryggalagt. 6 mil nedforsbacke fran 5700m till 1500m langsslingriga grusvagar utan staket, ibalnd hundratals meter djupa stup, under vattenfall. man fick en tshirt ocksa!

söndag 24 januari 2010

hojdsjuk, ficktjuvad och frusen





japp, nu har elendet drabbat mig med full kraft. som tur ar, ar jag valutrustad med jackor, fleecetrojjor och understall fran renkans butiker! sa klimatet kan jag i alla fall ta upp kampen mot. ficktjuvad bvlev jag idag, det var inte kul! inte ens rana mig ordentligt vadgade dom! en gammal tant kom och slangde nagot i nacken pa fransmannen och sa kande jag hur min planbok fick vingar, jag fick tag i handen pa den troliga forrovaren, men vad tjanade det till, planboken var nog redan hos nagon annan och han bara tittade tommta pa mig, jag kunde ju inte garan ficktjuva honom tillbaka, och inte heller kunde jag konfrontera honom pa spanska. jag fick noja mig med att kalla honom for fittkuk och saga att jag onskar att han dor i en tragisk trafikolycka. kul saker som poppar upp i huvudet nar man blir arg:) jag kanner mig anda nojd, har traffat manga som blivit av med kameror och planbocker bade tva och tre ggr. sa till hojdsjukan..
jag har som sagt besokt potosi, en av varldens hogst belagna stader ca 4000m. jag var nere och traskade gruvorna. tuggade kokablad och drack 96 procentig sprit med gruvarbetarna. det behovs for aretet ar tungt, dom lever bara ca 30 ar efter att do borjat jobba i gruvan. trangt varmt och blott, man fick huka sig hela tiden. livsfarligt var det ocksa, laskigast hittills! dom korde namligen med vagnar pa jarnvagsspar dar nere, en fullastad vagn vager tva ton och saknar bromsar annat an fyra arbetare. nar en sadan kommer i full fart i nedforsbacke vill man inte ha tarna emellan. var guide gick forst och lyssnade efter vagnar, iblan skrek han "hurry hurry" viket betyder att en vagn var pa vag och vi fick springa tillbaka till narmsta motesplatts..
potosi gick bra, men nar vi akte vidare till uyuni for att kika pa varldens storsta saltoken borjade problemen. saltoknen var underbar, massa salt at alla hall 9m djupt med salt pa mitten. vi akte sedan vidare for att se pa tuffa berg, flamingos och stora stenar som lag mitt i oknen som dalí har malat av. pa natten sov vi pa 4800m vilket var mer an min skalle klarade! illamaende och dodshuvudverk, som varldens varsta bakfylla fast man vet att det inte kommer ga over pa 2-3dagar. nu mar ja i alla fall bra och ar i la paz. kallt ar det men ingen sno. borjar sakna brasiliens strander.

lördag 16 januari 2010

snor och blod och gråt och is på nästippen

annu en nattslang hultavagsresa befinner jag mig nu i sucre, bolivias huvudstad, eller? ingen verkar riktigt veta, men jag valjer att tro det. kisslukt, lunch for 8 kr och kroniska magsmartor! forkyld ar jag med. a med forkyldningen kommer nasblidet som ar retligt svarstoppat pa hoga hojder! igar var fransmannen och israelerna jag reser med ute och barsade och spanade pa stadens damer. jag fick noja mig med att ligga i min sjuksang och lyssna pa avner. det blir mer och mer avner faktiskt, jag vet inte vad det ska betyda! nar min sjukdom har gatt over ska jag aka till potosi, varldens hogst belagna stad. dar kan man ga pa guidad tur i gruvorna och hanga med dom fattiga gruvarbetaran. forst koper man kokablad, dynamit och skitstark sprit, sen far man traska ner i gruvan och spranga och supa ikapp! dom gillar att supa for livet i gruvan ska vara fordjavligt, ungefar som pa saab. idag har jag svikit mig sjalv, jag lovade att jag aldrig skulle bli nagon tontig backpacker med skagg, langt har och fjantiga armband som gatubarnen saljer. haret later jag ingen indiangumma rora, och skagget fick vaxa vildt nastan sex veckor efter ba inan det rok. idag kopte jag tillslut ett stortlojligt armband av en gatunge, mest for att jag blev sa glad for att hon inte ville putsa mina skor, men i alla fall! nu ar alla dom tre stegen till att vara fjantig sydamerika backpacker uppfyllda. som tur ar slapar jag inte runt pa en gittar. det har internetcafet dodar mig dessutom med abba pa spanska, fy fan vad det ar synd om mig nu.

onsdag 13 januari 2010

valkommen till bolivia




varldens risigaste buss tog oss, mig fransmannen och va israeler, fran brasilianska gransen till santa cruz. folk sover pa golvet, sitter och trallar pa konstiga melodier, ammar sina skrkande skitungar eller forsoker salja nagot, som garanterat sabbar din mage, till dig. man blir galen! pa vagen sag vi flera bussar i dikena som tappat hjulet eller liknande. samma chaufor i 14 timmar, han hade inte ens nagot riktigt sate utan satt pa en pall. men billigt va det! efter en natt i santa cruz tog vi en taxi till samiapata, en liten by i bergen. trevligt men valdigt turistigt, massa tyskar och hollandare. vi akte i forrgar pa en tvadagars tur "ruta del che" for att titta pa olika stallen med anknytning till che guevara, var ahn greps och avrattades m.m. lite intressant men framforallt drygt, bilen vi akte med gick sonder efter 2h da var det bara 3h kvar till dar viu skulle sava.. men hollandaren som vi kopt turen av fixade bilen och vi akte vidare, nar det var 15km kvar ditt vi skulle stendog bilen.. 15 km ar ganska mkt i bolivia, vagarna ar vardelosa! vi kom i alla fall fram tillslut, efter att ha liftat med en gubbe. dagen efter tittade vi pa lite monument och pa skolan dar cheggan blev avrattad och posade med en staty. sen borjade den modosamma 5 timmars turen hem, bilen holl ca 5 min sen var vi tvungna att stanna, lossa pa slangen mellan filtret och tanken, fylla pa med disel, satta tillbaka slangen och kora 5min till.. 15h senare var vi i samiapata igen. vi fick i alla fall se manga fina vyer over bergslandskapet. nu ska jag sova for jag ar lite sjuk, vaknade av nasblod i morse, jobbigt att fa stopp pat pa hog hojd, blä!!

måndag 11 januari 2010

Krokodilmissar




Tre natter i hangmatta med bara myggnat som vaggar mitt i djungeln later ju kanon! att djungeln var nedhuggen och marken uppodlad, att myggnatet var trasigt och att guiderna inte gillar turister var det ingen som sa. min pantanal upplevelse var val sadar.. jag tomde en sprayburk myggmedel pa 4 dagar vilket maste vara nagot slags rekord for mig. det luktar myggmedel nar jg duschar fortfarande, vilket i och for sig inte ar sa storande da duscharna ar iskalla sa jag duschar val ca 1 min.. pantanal ska vara det stallet i sydamerika dar det ar storst chans att se pumor och andra stora kissar. nagra sadana sag jag inte men mangder av kajmaner, vilket var kul. apor, papegojor och andra faglar var det ocksa gott om, men jag kom snart till insikten att jag inte ar sa faschinerad av djur, det ar kul en dag. pirayafiske var ocksa pa schemat, senare fick vi veta att vi hade tjuvfiskat, "ecological Tours" visst visst.. ovriga tre dagar svettades jag mest och tyckte synd om mig. nar vi antligen skulle lamna "djungeln" skjutsade dom ut oss (jag en fransman och tva britter) till vagen och lovade att en buss skulle komma a plocka upp oss efter 30min. efter 6h, lago tills vi vant oss vid tanken att overnatta i diket mitt i odemarken, stannade en fet taxichaufor och tog oss med till bolivianska gransen, fyra killar i baksatet pa en tranga taxi i 3h. vi fick iaf tak over huvudet den natten

söndag 3 januari 2010

vaster ut!


Nu har jag antligen lamnat Rio! rio var iof underbart men pá tok for dyrt, vill inte ens veta vad tva veckor gick pa! over nyar bodde vi pa ett skitigt hostel i horkvarteren, vart andra hostel pa ipanema kostade 50 euro natten over nyar!! skithostelet kostade "bara" 30.. helt sjukt dyrt for ett dorm med 20 baddar, bara kallt vatten i duschen och utan frukost. nyar var ok, 2 miljoner vitkladda manniskor pa copacabana, fyra eller fem jattestora scener och faktiskt uppehall for forsta gangen pa tre dagar! min plan att halla mig vaken hela natten misslyckades dock totalt! planen var att vara uppe sent natten innan och sen ta en lang powernapo pa tva-tre timmar pa dagen, tyvarr kunde jag inte somna och hade saledes laddat for varldens storsta nyarsfest genom att sava 5 timmar natten innan.. efter fyrverkerierna (som var super) klarade jag ca en timme till innan jag gik hem. jag var iaf den piggaste pa morgonen darpa! jag ar anda nojd med rio vistelsen. jag har aldrig tidigare varit i en stad med sa extrem natur! langa sandstrander med superhoga branta berg mellan. vi har akt upp a kollat pa jesus, men det var sa malnigt sa vi sag honom bara nagon minut, utsikten var inte heller natt att ha pga malnen. ar glad att vi inte akte nagon dyr helikoptertur runt honom.. Emanuel tog bussen till Sao Paulo, for flyg vidare norrut, tidigt forsta januari och jag tog en buss till Campo Grande nara gransen till bolivia! 21 timmar skulle bussen ta men chauforen var en sopa och korde massa fel sa det tog 25 timmar! kroppens lukter var inte att leka med nar jag kom fram hit vill jag lova! nu, om 20 min, ska jag ut pa en tredagarstur i Pantanal, ett omrade med massa djur och sant. storst chans att se leoparder i sydamerika ska det vara, och krokodiler garanterar dom. sova hangmatta i tre natter blir spanande, har forsokt en natt tidigare men allt blod rinner ur benen sa det var lite jobbigt, far val se hur det gar..

lördag 2 januari 2010

den lilla världen

Nu har jag sprungit pa bade Caroline Viitanen och Karin Bore. knepigt